INTERAKTION MED ANDRA ELEVER

Hej allesammans!

Får verkligen be om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Nu när skolan inte längre är igång har bloggen hamnat ordentligt på efterkälken, vilket såklart är supertråkigt då tanken är att jag ska göra något sista inlägg innan jag är klar här. Nästa vecka kan ni se fram emot, enligt mig, ett spännande inlägg kring studenten –  både uppe på skolan samt själva studentmottagningen. Men nu till dagens inlägg – och en fråga jag fick här på bloggen.

Hej.

Jag undrade hur interaktion med andra elever går till, hur ofta pratar man med andra i sin klass?

Tack för din fråga! Jag ska göra mitt bästa för att kunna svara på den i dagens inlägg.

Hur ofta man pratar med andra elever är högst individuellt. Det finns ett flertal sätt att interagera med andra elever. På Facebook finns en grupp man kan gå med i när man går på korr. Där är många elever med och man kan då både skapa och gå med i olika gruppchatter om t.ex. ett ämne, att man vill plugga tillsammans eller peppa varandra. Utöver detta är det också de elever som väljer att träffas och plugga tillsammans. Man kan även ta kontakt med elever man har lektioner tillsammans med samt att man träffar elever i gemenskap gruppmentorssamtal som förekommer några gånger per termin.

Jag har pratat med andra elever varje vecka, samt haft lektioner med andra flera gånger i veckan. Jag vet de som både pratat mer och mindre med andra elever och jag tror att det blir vad man gör det till. Vill man ha mycket kontakt kan man verkligen ha det och vill man istället vara mer med andra kompisar istället kan man vara det.

Annonser

VAD GÄLLER KRING MUNTA?

Hej,

Har en fråga gällande muntan och omprov? Vad händer om man inte klarar muntan alls, finns det möjlighet till omprov (som i en vanlig skola) eller går det inte att göra nånting åt det? Min andra fråga är om vi säger man siktar på ett A, men får ett C på sin munta och känner att det kanske vara läraren eller andra omständigheter som gjorde att man inte fick möjligheten att visa sina kunskaper för det betyget man är ute efter… får man då chansen att göra om muntan? Med kanske en annnan lärare eller vad händer om man befinner sig i en sådan situation? En till fråga gällande muntan är, när man förbereder sig för den är det meningen att man ska då ha gått igenom hela kurslitteraturen och kunna ämnesboken i stora drag för att klara muntan eller är det uppgifter och andra instuderingsfrågor man ska fokusera på?

Hur lång tid tar en munta? Är de svåra eller enkla? När du haft en munta, känner du att det du gjort på uppdragen du lämnat in, att det är det huvudsakliga man tar upp?

Om du läst historia kurserna, hur går en sån munta till? Jag tänker mest historia då det är mycket datum man ska kunna osv…? Skulle va bra om du kunde ägna ett inlägg åt allt jag frågat!

Hej! Tack så mycket för din fråga, jag ska göra mitt bästa för att svara på den i dagens inlägg som alltså kommer att handla om muntor – hur de fungerar och liknande.

För det första kan jag säga att får man ett F på en munta har man alltid möjligheten att göra om muntan, alternativt att man kan läsa om kurser. Exakt hur detta fungerar är det nog bättre att vända sig till skola eller syv med då detta aldrig hänt mig och jag har inte riktigt koll på hur det går till.

Får man ett godkänt betyg tror jag inte man normalt sett får göra om muntan om man blir missnöjd med betyget, men man kan ta kontakt med mentor för att förklara sin synpunkt. Alla muntor spelas in för att kunna fungera som betygsunderlag, men jag ska ärligt talat säga att jag har ingen aning om hur det fungerar i denna fråga, tror igen att det varit enklare om du tagit kontakt med syv, hon är hur trevlig som helst och vet precis vad som gäller i dessa frågor till skillnad från mig!

En muntlig examination är främst till för att kontrollera ens kunskaper i kursen samt kontrollera att man kan det man skrivit i uppdragen. Normalt sett är den utsatta tiden 30 min, men detta behöver inte alltid stämma. I de flesta fall ligger de runt denna tiden, men jag har haft både muntor som varit lite längre, men även de som varit en del kortare. Man behöver inte kunna kurslitteratur i detalj, utan det är främst övergripande som är viktigt samt att man har koll på det som tagits upp i uppdragen. I ett flertal ämnen finns det instuderingsfrågor man kan använda sig för att studera, men det är ofta smart att även gå igenom de mest väsentliga delarna i kursen. Man kan boka ett inför munta samtal med sin lärare för att få lite tips kring hur och kring vad man bör studera samt att det finns en examinationshjälp där elever skrivit hur deras muntor i de olika ämnena gått och vad lärarna tagit upp. HÄR kan ni hitta ett inlägg där jag förklarar hur jag brukade plugga till mina muntor, går inte att förklara hur sjukt det känns att det faktiskt är helt över för mig nu. Svårighetsgraden på muntor skiljer sig verkligen åt beroende på lärare, ämne och ens målbetyg. Tex var min munta i Eng 7 betydligt bättre än de jag haft i tidigare engelskakurser och det gick dessutom mycket bättre betygsmässigt, vilket man kanske inte förväntat sig. Jag tror dock att man lär sig hur man ska agera och hur man ska tänka under en munta desto fler man gör och jag var själv otroligt nervös i början, men det blev mycket bättre när jag gjort några stycken vilket gjorde att muntor inte kändes så hemskt längre även om de flertalet gånger var svåra.

Jag har bara läst historiekursen historia 1b, men detta var faktiskt en munta jag tyckte mycket om. Man behöver absolut inte kunna specifika årtal, det viktiga är att man har en uppfattning kring vilken tidsperiod det var. En fråga jag fick var exempelvis att förklara de största skillnaderna mellan två stora krig i historien. Man ska kunna det övergripande och ha en förståelse för det. I just denna kursen var muntan mycket utifrån uppdragen vilket min lärare förklarat för mig att det brukade vara och därför la jag mycket tid på att repetera det som tagits upp där för att kunna känna mig väl förberedd inför den muntliga examinationen.

Slutligen vill jag bara säga att det kan kännas lite läskigt med muntliga examinationer i början, men ta det lugnt! Det blir bättre med tiden och examinatorera är väl medvetna om att många elever kan vara nervösa. De försöker inte att sätta dit eleverna utan är hjälpsamma och trevliga. I det stora hela är en munta alltså ett samtal kring kursen där man går igenom några väsentliga delar som tagits upp.

Jag hoppas att jag lyckades svara på din fråga, om inte bara ställ frågor i kommentarerna så ska jag se till att försöka svara så fort som möjligt. Det är nu bara drygt en vecka kvar för mig på korr, innan nya äventyr väntar så passa på att ställa era frågor!! 🙂

IMG_4068

Högre studietakt

Hej!

Har läst mycket om att man kan ”läsa fortare” på korr och jag undrar hur det går till? Är det att man kan beta av en hel kurs på nån månad istället för att fortsätta läsa det under ett helt år? Till exempel om man är medveten om att man kan få det betyg man är ute efter och vill lägga ner tid på det man är mindre bra på, får man göra muntan på en gång då så att man får det gjort?

Om du kan gå in mer på hur det går till när man läser en kurs fortare? Vad som krävs från en som elev att få göra det? Hur man kommer fram till att det beslutet är bäst för en osv?

Hej! Tack för din fråga!

Som det ser ut i dagsläget är detta något som är möjligt utifrån ett antal faktorer. Jag själv har gjort detta under min studietid och varit mycket nöjd med detta, men man får vara beredd på att det är ett större arbete som behöver läggas på skolan samt att det vissa veckor kan upplevas som stressigt.

På korr läser vi 4 kurser per termin och får då alltså betyg i 4 kurser vid jul samt ytterligare 4 kurser vid sommaren. Vill man läsa i ökad studietakt kan man lägga på kurser så att man t.ex. läser 5 kurser per termin. Man kan inte lägga studierna så att man blir klar t.ex. på en månad med en kurs, men vill man är man alltid välkommen att göra sin munta tidigare än vid terminsslut, såvida man är klar med alla uppdrag (har inte halva kurstiden gått får man prata med sin lärare/mentor då man inte själv kan boka munta tidigare).

Man gör en ansökan om ökad studietakt terminen innan man vill påbörja det och detta görs i samråd med syv där man tillsammans bestämmer vilken kurs/kurser som kan vara tänkbara att läsa extra under terminen. Sedan har rektorn samt arbetslaget ett beslutsmöte där de kommer fram till om de kommer att bevilja det eller ej. Bara för att man ansöker om att få läsa mer behöver man alltså inte få det. De utgår då ifrån flertalet faktorer som jag inte har så bra koll på men vet att elevens hälsa samt måluppfyllelse är viktiga faktorer. De vill helt enkelt det bästa för eleverna och för att de ska må bra!

När man läser fler kurser under terminen har man också fler lektioner, vilket gör att de ibland kan krocka. Detta kan kännas lite jobbigt, men många lektioner är inspelade, alternativt att man kan boka individuell lektion och gå igenom det man missat. Det är verkligen viktigt med en bra planering, då det ibland kan ligga många uppdrag under samma dag och då fungerar det inte att börja dagen innan, utan man måste lägga upp en planering för att hinna med detta. Man får även tänka på att det blir fler muntor och alltså mer plugg samt tid att lägga på skolan.

Jag var själv tvungen att läsa två kurser klart på korr (när vi läste två i taget) innan jag kunde ansöka om högre studietakt för att jag först skulle känna efter om jag kände att jag hann med det samt att jag klarade att uppfylla de mål jag hade i kurserna. En helt underbar möjlighet för oss som behöver en utmaning för att tycka att skolan är kul, men det är mycket jobb ibland 🙂

Detta innebär också att man har fler detaljplaneringar och alltså får mer att göra under varje dag som man behöver hinna med. Det blir mer att hålla i huvudet och att lära sig under en kortare tid.

Känner man att man klarar av det och att det är något som man mår bra av är det en underbar möjlighet som skolan ger. Jag har själv läst högre studietakt och är väldigt nöjd med detta, då jag behöver det där lilla extra för att prestera som bäst i mina studier. Jag tar studenten nästa vecka, ett helt år tidigare än min årskull vilket jag är så nöjd med och otroligt tacksam till Korr för denna möjligheten!

 

MATTE PÅ DISTANS

Hej!

Hur går kursen i matte till? Vilka kurser i matte har du läst och hur lägger man upp kursen? Hur många prov har man och är de annorlunda från muntan som man slutligen gör? Får man matteläxor? Hur många sidor i matteboken läser man eller förväntas man bli klar med under en vecka, till exempel? Finns det möjlighet att få extra hjälp med matten om man är i behov av det?

Skulle uppskattas om du kunde berätta mer hur matten gick för dig? Har du allmänt lätt eller svårt för matte och hur känner du att skolan stöttade dig i det? Uppnådde du det betyg du hade satt upp innan kursen startade osv..

En massa frågor men det är just matte kursen jag är mest nervös över och skulle va till stor hjälp om du kunde berätta om den och hur det gick för dig osv.

Hej allesammans! Idag tänkte jag försöka förklara hur det går till att läsa matte på distans. De kurser jag läst på korr i matte är 2c, 3c, 4 och 5.

Till att börja med hade jag allt mellan 1-3 lektioner i matte per vecka beroende på kurs, alla frivilliga. Vi har inte direkt läxor på korr utan det är stort eget ansvar att man gör vad man ska. I matte skulle jag generellt säga att man fick kanske 4 sidor, varav 2 var med uppgifter om dagen nu när vi läser 4 kurser parallellt över en hel termin, sen om man vill räkna fortare i början för att inte räkna lite någon vecka är det ingen som kommer att säga att det inte är okej, så brukar jag göra när jag får lite flyt i matten. I vissa kurser finns det filmer man ska se, i andra får man finna dessa själv om man vill det 🙂

I matte brukar det vara ungefär 3-4 uppdrag med uppgifter som är indelade i e-a nivå, siktar man på lägre nivå behöver man alltså inte göra uppgifter för högre nivå, men siktar man på högre nivå gör man alla. I någon mattekurs var det även två prov att göra med uppgifter, men tror inte dessa är jätteviktiga för ens betyg.

Känner man att man behöver mer hjälp i matten finns det all möjlighet att boka in fler, enskilda lektioner med sin lärare. Utöver detta skulle jag verkligen vilja rekommendera Börje Sundvalls youtubekanal, som ni hittar HÄR. Han filmar genomgångar han har med sina elever och han är en väldigt duktig lärare, det har verkligen hjälpt mig och jag har sett alla hans filmer i varje mattekurs jag läst (dock inte alla uppgifter ibland för det tar mycket tid). I flera kommuner finns det även mattehjälp, en läxhjälp man kan komma på oavsett vilken skola man går på, värt att kolla upp om det finns där du bor!

Muntan, den slutliga examinationen går igenom liknande uppgifter som man fått i uppdragen, det är inget nytt som kommer. Detta är mest för att man vill kontrollera så att du faktiskt kan vad du gjort i uppdraget samt se att det är du som gjort uppdragen. I vår examinationshjälp kan du få tips på vad man bör plugga på i de olika kurserna inför muntan.

Jag har själv alltid tyckt om matte, även om det är så jobbigt när man inte förstår något. Jag har alltid haft ganska lätt för ämnet och därför tidigare inte lagt ner så mycket tid på det. I matte 2c, 3c kände jag inte riktigt att jag tyckte om lärarens lektioner och då la jag ner väldigt mycket tid på att titta på Börje, eftersom att jag tyckte att han förklarade mer så att man förstod och kunde sätta det i ett sammanhang, men i Matte 5 fick jag en jättebra lärare som anpassade lektionerna efter mig och det betyg jag satsade på. Jag är väldigt nöjd över min egen prestation i matte, inte minst att jag faktiskt lyckades räkna hela boken utan att någon kontrollerade att jag gjorde det, för när det var jobbiga kapitel kände jag att jag inte ville göra det. Jag frågade lärarna vid problem och fick bra svar, ett tips är verkligen att skriva ner de svåra uppgifterna och fråga läraren så att man förstår hur man ska lösa de. Betygsmässigt, har jag fått de betyg jag velat i matte och jag tycker inte att det varit ett hinder där att man läst på distans. För min egen del fick jag högre betyg i 2c än vad jag fått i 1c på vanligt gymnasium, men detta är individuellt och såklart beroende på hur man klarar av att plugga själv.

Jag hoppas att jag kunde svara på din fråga, undrar du något mer är det bara att kommentera så ser jag till att svara på det också!

Moderna språk på distans

Hur går muntorna i moderna språk till?
Hur är det kursupplägget, med interaktion och så?

Hej! Idag blir det lite mer svar på fråga, vilket varit väldigt populärt den senaste tiden. Som jag sagt tidigare är det enbart ca 2,5 veckor kvar för mig på korr och med bloggen, så passa på att ställa alla era frågor medans ni kan!

Till frågan, detta ser nog olika ut beroende på vilket språk man läser, jag läste själv Tyska 3 och sedan har jag inte valt till något mer modernt språk att läsa ( på natur läser man bara en kurs). I tyska var det mycket grammatik att traggla samt att man hade en bok där man lyssnade på och läste texter samt svarade på frågor. Uppdragen bestod sedan av några uppgifter, något muntligt, något skriftligt och något grammatiskt. Jag hade lektion en gång i veckan där vi ofta tränade på att prata tyska samt gick igenom vissa texter och liknande.  Har man kompisar som läser samma språk kan man ju göra det muntliga tillsammans annars kan man fråga i Facebook gruppen eller liknande, det finns alltid någon som vill plugga tillsammans, oavsett om det är på nätet eller fysiskt.

Muntan för min del bestod först av att jag skulle göra en presentation av en kändis från Tyskland som jag förberett tidigare. Sedan fick jag någon grammatisk fråga och fick översätta någon mening. Mer än så kommer jag inte ihåg, men jag tyckte det var en helt okej munta. Läraren pratade tyska, men förklarade tydligt, tror hon tog något på svenska med. Om man går på lektionerna tror jag det går bra på muntan eftersom man tränat på liknande tidigare, för mig gick det bra även om jag tyckte det kändes lite sådär efter muntan.

Hoppas jag kunde svara på din fråga, det är drygt ett år sedan jag läste kursen själv, så kommer faktiskt inte riktigt ihåg. Jag tyckte det var en ganska rolig kurs och inte supersvår.

PLUGGA TILL MUNTA

Hej allesammans!

Idag tänkte jag svara på lite frågor som jag fått den senaste veckan. Som jag sagt i tidigare inlägg är det nu enbart någon vecka kvar tills jag tar studenten, så passa på att ställa alla frågor ni har medans ni fortfarande kan – ingen fråga är dum!

Skulle du kunna visa om du har någon speciell planering när du pluggar till munta i olika ämnen?

Tack för din fråga, det kan jag absolut göra. I varje ämne har elevrådet satt ihopa en så kallad examinationshjälp, där man som elev kan skriva om sina upplevelser från munta samt vad läraren tog upp i de olika ämnena. Denna tittar jag alltid på i respektive ämne innan munta samt att jag kopierar vad som togs upp i ett annat dokument. Jag skriver sedan ned svaren på det som togs upp och tränar på detta, eftersom att jag vet att det kan komma. Utöver detta brukar jag alltid läsa igenom kursboken och mina anteckningar för att repetera kursen och få in det tänk som behövs. De flesta muntor har sin grund i uppdragen, vilka tar upp de större sakerna i kursen och därmed är det alltid mycket viktigt att repetera dessa. Jag brukar även boka in ett ”inför-munta samtal” med min lärare i kursen innan muntan där vi tillsammans går igenom kursen och resonerar kring ämnet och vad som varit mest väsentligt i kursen. Detta brukar vara min grund, sedan får man anpassa det utifrån ämne t.ex. i matte brukar jag även göra repetitionsuppgifter, medans i språk kanske man får träna mer grammatik eller liknande. Det viktiga är att man repeterar kursen så att man kommer ihåg vad man lärt sig till muntan, då brukar det gå bra! I vissa kurser har jag knappt pluggat till munta, men i andra kurser har jag lagt hela dagar på det, så det skiljer sig mycket.

Hej, jag undrar hur det fungerar med läromedel. Får man läroböcker och dator av skolan eller är det något man måste stå för själv?

Får man matkort av skolan i och med att man inte äter skolmat på plats eller är maten eget ansvar.

Tack på förhand.

Hej! Tack för din fråga! Dator samt hörlurar får man själv stå för, men alla skolböcker får man av skolan och dessa får man behålla även efter att man slutat på korr (som man kan sälja vidare eller behålla). Man får inget matkort utan mat får man själv stå för, dock får man gratis mat när man åker upp till skolan. För mig kunde jag dra in på andra kostnader när jag bytte till korr så som busskort och mellanmål (hade dålig skolmat) samt att jag sparade in denna tid och därmed tycker jag att det jämnar ut sig ganska bra ändå :). Det är en frihet att få göra egen mat, speciellt om man tidigare inte älskat skolmaten, som jag!

Är de höga intagningspoäng till korr? Sökte till korr nu i omvalsperioden till samhäll beteende, samhäll samhäll, ekonomi juridik och humanistiska bara för att komma in på något då jag ska läsa mitt sista år men på de preminulära statistiken så står det att gränsen ligger på 200 i snitt?

Hej! Tack för din fråga! Förra höstterminen var det lägsta för att komma in på humanistiska 200 poäng, samhälle 215,5, ekonomi 220 och natur 260 poäng. Såklart kan detta skilja sig från år till år. Vilken inriktning du läser spelar ingen roll, du tas in i samma grupp till de olika programmen och därför varken hjälper eller stjälper det dig att söka olika inriktningar. Söker man in till våren brukar det vara högre intagning än till hösten då många går en tid på vanlig skola men sedan känner för att byta. Hoppas jag kunde svara på din fråga!

 

Har ni fler frågor, ta chansen och ställ de nu! Nu är det snart bara 3 veckor kvar tills skolan slutar och jag tar studenten, vilket tyvärr betyder att jag också kommer att lämna bloggen!

Idrott på Distans

Hej! Jag undrar om du kan ägna ett inlägg åt hur det går till med idrotten? Är man tvungen att åka till skolan för att göra vissa moment? Hur är kursen upplagd om man läser den på distans? Och så vidare, tänkte att det kunde vara bra om man fick insyn på just idrotten då det är något man oftast behöver vara ”fysiskt närvarande” för att kunna läsa.

En jättebra kommentar jag fick i veckan som blir temat för detta inlägg.

På Korr läser man också idrott, som man gör på alla gymnasium men det skiljer sig lite i och med att det är på distans. Man behöver aldrig åka till skolan för idrottskursen, om man inte själv vill det t.ex. om man har svårt att hitta någon som kan hjälpa en att filma eller liknande.

Idrotten ser lite olika ut beroende på lärare, men jag tänkte förklara lite generellt. Idrotten består av ett antal skriftliga uppgifter där man ska diskutera olika aspekter av idrott samt ett antal praktiska uppgifter som ska dokumenteras genom bild eller film. Dessa lämnas sedan in till läraren som bedömer prestationen. En uppgift kan exempelvis vara att man ska göra ett träningsprogram och följa detta samt dokumentera lite under några pass. Sedan ska en skriftlig uppgift skrivas om hur det gick samt vad träningen hade för betydelse för hälsa samt som kulturellt och socialt fenomenen. För min del var det ganska likt hur det såg ut i högstadiet och det första halvåret på vanligt gymnasium, enda skillnaden är att man inte har någon idrott fysiskt i grupp, vilket faktiskt kan vara ganska skönt också. Det som är bra är att man kan göra sina uppgifter när som på dygnet, vilket underlättar när man kan behöva hjälp att filma. Tycker man detta är svårt finns möjligheten att åka till skolan och få det praktiska bedömt där.

Inför varje uppgift blir man inbjuden till en lektion där läraren förklarar uppgiften och går igenom vad man ska kunna. Sedan finns det litteratur man själv ska läsa innan man påbörjar uppgiften, för att hjälpa en. Idrottskursen är den enda kurs på korr som läses under ett helt år, från hösttermin till vårtermin när man går i tvåan tror jag att det är, men det kan säkert skilja sig.

En av sporterna jag valde till en uppgift, konståkning!

IMG_3198

HUR PLUGGAR MAN PÅ DISTANS?

Har du möjlighet att visa hur en planering ser ut för ett visst ämne som skolan ger ut?

En högst viktig kommentar som jag fick i början av veckan och som jag tänkte skulle bli temat för dagens inlägg!

På korr får vi som jag tidigare nämnt en detaljplanering i varje ämne. Jag kommer inte att visa upp en av dessa, dels då det är skolans material och dels för att de ändras en del. Men jag tänkte ge er en blick över hur en sådan planering kan se ut. Just nu har Korr ett samarbete med Hermods och därmed är denna planering gjort utifrån detta, så att ni tänker på att det är utifrån hur vi har det just nu :).

I Matte kan det i princip vara att man ska räkna 2 sidor i boken per dag samt att man går på frivilliga lektioner ungefär 1-2 gånger i veckan. Sedan tycker jag det kan vara bra att komplettera med ytterligare mattefilmer som förklarar och detta kanske jag lägger ca 30 min på varannan vecka. När det är dags för uppdrag brukar 1-2 dagar läggas till detta, men det kan bli så att man behöver lägga mer tid vid svåra uppdrag. Just nu läser vi 4 ämnen på en termin och planeringen ser då i princip ut så fast med olika sidor och liknande under hela terminen. I slutet brukar det ligga ca iallafall en vecka åt repetition inför den muntliga examinationen. Det är, som det ser ut nu frivilligt att följa dessa så länge man gör de obligatoriska delarna av kursen, men det är rekommenderat. Såklart är det inget inplanerat på studiedagar, lov och liknande utan det är som att gå i vanlig skola. Det ligger ett större eget ansvar på att man gör arbetet, men det är viktigt för att man ska förstå hela kursen och klara sitt målbetyg.

Ser vi till andra ämnen kan det se lite annorlunda ut och där skiljer det sig ofta från dag till dag. I engelska är det en hel del att läsa i kursbok, göra övningar och träna på glosor, man gör kanske 1-2 texter per dag och sedan några dagar innan uppdrag fokuserar man enbart på det. I biologi däremot såg schemat ut som så att man läste några sidor, kanske 10? om dagen och såg en inspelad lektion om dagen. Utöver detta kompletterade man med lektioner och labb. Tex. läs sida 110-121 och se filmen om andning (14 min) hade en dag i Biologi 2 kunnat se ut, dock är det 4 ämnen om dagen så det blir ungefär som 4 lektioner/pass per dag man pluggar för att hinna med andra ämnen. Det finns även de som tar en dag i veckan per ämne och då gör man hela veckan i kurserna och sedan har man extra tid att lägga på något som varit svårt på fredagar alternativt att man tar lite ledigt om man inte har lektioner. Jag blir lätt lite stressad om jag inte har väldigt gott om tid till uppdragen ska in och därför gillar jag att ligga lite före, men det är högst individuellt.

Det finns alltså en välfungerande plan i varje ämne som får med allt viktigt i kursen. Man missar inget och blir väl förberedd till uppdrag såväl som till munta.

Bild från en vandring jag gjorde till min sista uppgiften i idrott :).

IMG_4068

Sista terminen på Korr

Denna termin är min sista på Korr, vilket ska bli så skönt att bli klar med gymnasiet, men det känns även väldigt sorgligt då jag verkligen trivs med skolan. Som jag tidigare nämnt läser jag några kurser extra för att kunna ta studenten tidigare och detta är jag så tacksam till skolan för.

Det bästa med Korr är friheten och lärarna. Lärarna är alltid intresserade av att hjälpa till och de vill alltid prata med en. Detta gör kurserna lättare och mer lärorika. Inte minst när man väl är uppe på skolan märker man hur intresserade och trevliga lärarna är mot eleverna och det blir alltid en rolig tid man har tillsammans.

Friheten är just det att jag kan välja när på dygnet jag vill plugga självständigt och arbeta med mina uppgifter (dock har vi lektioner som man bör gå på med, som sker under kontorstimmarna). Vi får ofta ut flera uppgifter vilket gör att man kan ligga lite före om man t.ex. känner att det gör en mer lugn eller t.ex. som jag gjorde och tog mitt körkort!

Planeringen är A och O. Utan den fungerar det inte att plugga på distans och det är viktigt att ta med sig redan från början. Börjar man inte med uppgifterna i tid leder detta till att man kommer efter och istället behöver stressa mycket. Jag brukar alltid skriva upp vad jag behöver göra varje vecka samt vad jag gärna skulle vilja hinna med om tiden finns till för mer. Detta gör det lättare att organisera arbetet och då vet man i vilken ände man ska börja.

Slutligen är kontakten med lärarna väsentlig. Denna hjälper en otroligt mycket och gör att man kan nå det där extra steget samt förstå innehållet i kursen. Detta har jag värderat högt under min studietid på korr och utan det hade jag inte kommit så långt som jag gjort.

Btw, datorn är en life saver man inte klarar sig utan när man pluggar på distans.

IMG_2524

ATT PLUGGA PÅ DISTANS

Hur funkar det att plugga på distans? Får man samma förutsättningar att nå höga betyg som på en vanlig gymnasieskola? ☺

Denna kommentaren fick jag på ett inlägg förra vecka och tänkte försöka besvara den idag. Till att börja med vill jag rekommendera att man läser HÄR, där skolan själv förklarar hur studierna går till. Väldigt lärorik information som är nyttig att veta om.

En ganska stor skillnad från andra gymnasieskolor är att vi på Korr läser 4 ämnen per termin istället för att läsa 8 ämnen på ett helt år. Detta tycker jag personligen ger en bättre förutsättningar utifrån att man kommer ihåg mer och man kommer mer in i den kursen man läser.

Studierna är upplagda som så att man har lektioner, precis som på andra skolor men man har de på datorn. Fördelen jag ser med detta är att det dels att lärarna hinner lägga mer tid på varje elev samt att det blir enklare att ställa frågor till följd av att det enbart är få elever på varje lektion. Hur ofta man har lektion är lite lika beroende på ämne och tiden skiljer sig också åt. I Fysik 2 har jag 2 lektioner i veckan + en räknestuga där man kan fråga om uppgifter och dessa ligger på ca en timme vardera, medans i privatjuridik hade jag ungefär 20-30 minuters lektion varannan vecka, så det skiljer sig mycket! Det är dock så att man har relativt få lektioner jämfört med andra skolor och flexibiliteten kring när man vill plugga ökar, samtidigt som man dock behöver ha lite självdisciplin för att faktiskt ta tag i studierna. Gällande lektioner finns det även alla möjligheter att boka in fler lektioner med sin lärare enskilt och detta är ju en otrolig möjlighet för att kunna nå lite högre i ämnena eftersom att man verkligen får individanpassad hjälp, vilket nog är min absoluta favoritsak med Korr!

I varje ämne har man sedan 3-5 inlämningsuppgifter, kallade uppdrag. Dessa består av ett antal uppgifter som man ska göra. I vissa ämnen kan man även dela med sin lärare för att få feedback innan inlämning. Man får sedan betyg på uppgifterna, men det är först vid den muntliga examinationen, ett slags muntligt prov som man får ett slutbetyg. Denna är främst till för att se till så att det verkligen är du som gjort alla inlämningar och faktiskt kan det du ska, absolut inget att vara orolig för! Muntorna som de brukar kallas pågår i allt från 10-40 minuter enskilt med lärare och beroende på ämne ser det lite olika ut. Ser vi till den munta jag gjorde senast, i Matte 4 fick jag först förklara några begrepp och sedan lösa en uppgift. Det viktiga här var inte att räkna ut rätt svar, vilket jag inte ens klarade haha, utan att se att jag förstår vad jag gör samt att kunna resonera kring detta.

På Korr får vi en planering i varje ämne över vad som ska göras varje dag under terminen för att allt ska hinnas med och här ingår även en del inspelade lektioner samt sidor man ska läsa i kursboken, uppgifter och liknande. Man behöver alltså inte själv göra en planering utan detta finns färdigt och är bara att följa. Det är ganska lite varje dag tror det ska ligga på ca 1-2 timmar per ämne, men beror lite på. Många gör det dock fortare och de flesta lägger mindre tid på skolan jämfört med en vanlig skola på grund av att man studerar effektivt. Känner man sig osäker kan man därmed ha extra tid där man kan fokusera på det istället för att tänka över vad som ska göras idag. Flexibiliteten här är helt underbar såvida man klarar av att plugga ändå!

Läser man Natur eller lägger till något av naturämnena får man dessutom åka till skolan och träffa lite andra elever för att göra labb, rekommenderar det verkligen då det är härligt!

Kan man klara att hålla sig till sin planering och plugga (självdisciplinen där) tycker jag absolut att man har samma, om inte bättre möjligheter att få bra betyg på Korr. Ser jag till mina egna betyg ligger dessa garanterat högre än om jag gått kvar på ett vanligt gymnasium på grad av att jag lärt mig så mycket mer och faktiskt till och med tycker det är kul att plugga, allt tack vare helt underbara lärare som verkligen hjälper en att tycka om ämnen och förstå. Biologi 2 tyckte jag kändes som en jobbig kurs i och med att det handlade om kroppen, vilket jag kan tycka var lite obehagligt och jag får medge att jag hade en hel del ångest inför denna kursen. Tack vare min underbara biologilärare (jag lovar att hon kan få vem som helst att älska hennes ämne) lyckades jag uppnå mitt målbetyg i kursen, vilket jag aldrig trodde var möjligt. Jag är otroligt tacksam för detta, inte bara för att jag är nöjd med min prestation, men just för att jag fått upp ögonen för ett nytt ämne som jag inte trodde skulle intressera mig.

Med andra ord, har du självdisciplin och är målmedveten tror jag inte att det skulle vara svårare att få bra betyg på Korr än på en vanlig skola, men det är klart att detta ser olika ut för olika elever till följd av förutsättningar och liknande. Vad jag dock kan säga är att det är många högpresterande elever på skolan, så lärarna är vana vid att ta sig extra tid även till de som inte riskerar att bli underkända (som jag ofta sett att det blir i vanliga skolor) och utmanar en till att nå det där extra steget, såvida man vill det!